All action har flyttat

Det är ingen action här. Det är för att all action kommer att ta plats HÄR hädanefter istället. Bokodyssé och It's a literary thing går ihop och blir en gemensam blogg och de mest relevanta inläggen från dessa kommer att föras över dit.

VÄLKOMNA!

Oscarsgalan 2013 - And the Oscar goes to...

Då kör vi då. What am I wearing? Well, I have a mysbyxa from Cubus, strumps from Puma and a T-shirt from a Kent tour. Coming to you live from my sofa. It's the Oscars 2013!!

 

Kvällens värd är Seth MacFarlane.

 

För första gången har galan ett tema: Musik i film

 

Actor in a Supporting Role

Presenteras av: Octavia Spencer

Vinnare: Christoph Waltz - Django Unchained

Best Animated Short

Presenteras av: Paul Rudd och Melissa McCarthy
Vinnare: Paperman

Best Animated Feature
Presenteras av: Paul Rudd och Melissa McCarthy
Vinnare: Brave

Reese Witherspoon presenterar Les Misérables, Life of Pi och Beasts of the Southern Wild som tre av årets nominerade i kategorin för bästa film.

Cinematography
Presenteras av: Chris Evans, Mark Ruffalo, Robert Downey Jr, Samuel L Jackson, Jeremy Renner
Vinnare: Life of Pi

Visual Effects
Presenteras av: Chris Evans, Mark Ruffalo, Robert Downey Jr, Samuel L Jackson, Jeremy Renner
Vinnare: Life of Pi

Costume Design
Presenters av: Channing Tatum och Jennifer Aniston
Vinnare: Anna Karenina

Makeup and Hairstyling
Presenters av: Channing Tatum och Jennifer Aniston
Vinnare: Les Misérables

Halle Berry presenterar Bond-musik från de senaste 50 åren eftersom herr 007 firar fem decennier i filmbranschen i år.  Shirley Bassey sjunger.

Live Action Short Film
Presenteras av: Kerry Washington och Jamie Foxx
Vinnare: Curfew

Documentary Short Subject
Presenteras av: Kerry Washington och Jamie Foxx
Vinnare: Inocente

Liam Neeson presenterar Argo, Lincoln och Zero Dark Thirty som tre av årets nominerade i kategorin för bästa film.

Documentary Feature
Presenteras av: Ben Affleck
Vinnare: Searching for Sugar Man

Foreign Language Film
Presenteras av: Jennifer Garner och Jessica Chastain
Vinnare: Amour

John Travolta presenterar filmmusikaler från de senaste tio åren och skådespelare från dessa uppträder. Chicago, Dreamgirls och Les Misérables.

Chris Pine och Zoe Saldana presenterar vinnarna av de tekniska priserna som har delats ut tidigare.

Sound Mixing
Presenteras av: Mark Wahlberg och nallen Ted
Vinnare: Les Misérables

Sound Editing
Presenteras av: Mark Wahlberg och nallen Ted
Vinnare: Zero Dark Thirty OCH Skyfall

Actress in a Supporting Role
Presenteras av: Christopher Plummer
Vinnare: Anne Hathaway - Les Misérables

Film Editing
Presenteras av: Sandra Bullock
Vinnare: Argo

Jennifer Lawrence presenterar Adele som sjunger musik från Skyfall.

Nicole Kidman presenterar Silver Linings Playbook, Django Unchained och Amour som tre av årets nominerade i kategorin för bästa film.

Production Design
Presenteras av: Daniel Radcliffe och Kristen Stewart
Vinnare: Lincoln

Salma Hayek presenterar vinnarna av alla special-Oscars: D. A. Pennebaker, George Stevens, Hal Needham och Jeffrey Katzenberg.

George Clooney presenterar In memoriam och Barbra Streisand avslutar med en hyllning till Marvin Hamlisch och sjunger hans The Way We Were.

Best Original Score
Presenteras av: Richard Gere, Catherine Zeta-Jones, Queen Latifa, Renée Zellweger
Vinnare: Life of Pi

Norah Jones framför låten från Ted.

Best Original Song
Presenteras av: Richard Gere, Catherine Zeta-Jones, Queen Latifa, Renée Zellweger
Vinnare: Skyfall - Adele

Writing (Adapted Screenplay)
Presenteras av: Dustin Hoffman och Charlize Theron
Vinnare: Argo

Writing (Original Screenplay)
Presenteras av: Dustin Hoffman och Charlize Theron
Vinnare: Django Unchained

Directing
Presenteras av: Michael Douglas och Jane Fonda
Vinnare: Ang Lee - Life of Pi

Actress in a Leading Role
Presenteras av: Jean Dujardin
Vinnare: Jennifer Lawrence - Silver Linings Playbook

Actor in a Leading Role
Presenteras av: Meryl Streep
Vinnare: Daniel Day-Lewis - Lincoln

Best Picture
Presenteras av: Jack Nicholson och Michelle Obama (via satellit)
Vinnare: Argo

Kristin Chenoweth och Seth MacFarlane sjunger tröstlåt till alla förlorare samtidigt som eftertexterna visas.
____

Gott folk, galan är över för i år. Jag är trött som få och ska krypa till sängs och sova. Jag återkommer med kommentarer. Tills dess, vad tycker ni om vinnarna? Berätta.

Innan filmen kom boken

 

I februari är det Oscarsmånad här på på bloggen och jag förbereder lite med att läsa Matthew Quicks bok som den åttafaldigt Oscarsnominerad Silver Linings Playbook är baserad på. Ända sedan jag såg reklam för den här filmen första gången så har jag misstänkt att den nog kommer att bli en ny favorit och jag hoppas att det blir så.

Oscarsnomineringar 2013

Den 24 februari går Oscarsgalan av stapeln igen för 85e gången och idag presenterade Emma Stone och årets värd Seth MacFarlane nomineringarna. Många filmer med svensk koppling har nominerats och självklart också många filmer som är baserade på böcker.

 

Flest nomineringar, hela tolv stycken, fick Steven Spielbergs Lincoln som bitvis är baserad på Doris Kearns Goodwin Lincoln-biografi Team of Rivals: The Political Genius of Abraham Lincoln. Utöver den fick Ang Lees Life of Pi elva nomineringar och den är baserad på Yann Martels bok med samma namn. Även Silver Linings Playbook har fått mycket uppmärksamhet med sina åtta nomineringar och den baseras på Matthew Quicks The Silver Linings Playbook.

 

Resten av nomineringarna finns här, men jag kommer att återkomma här på bloggen med mer detaljerad information kring årets filmer, och särskilt dem med litterära förlagor, efter att jag har fått sova och läka lite. Igår vid kl 22 lyckades det smälla till i min axel och sedan dess har jag haft stans nackspärr och jag sov cirka ingenting i natt. Ingenting. Jag trodde inte att det var möjligt att vara vaken hela natten på det där viset även om man har ont, men lyckades trots att jag inte ens försökte.

 

Som jag har nämnt tidigare så är februari månad Oscarsmånaden här på bloggen och då ska vi snacka film och litteratur med tema Oscar tills vi storknar och så rundar vi av med livegalan och lite annat kul. Tänk så kul vi ska ha.
 

Emma Stone och Seth MacFarlane

Foto: Richard Harbaugh / ©A.M.P.A.S.

Jag har inte läst en enda bok i år

Vet ni, jag har inte läst en enda bok i år. Nästan skandal om det inte vore så att 2013 endast är ca 20 timmar gammalt och det är nyårsdagen. Då fungerar aldrig hjärnan, det vet alla. Oavsett vad man gör på nyårsaftonen så är nyårsdagen alltid årets mest avslagna och hjärnbefriade dag. Väldigt skönt faktiskt. 

En vän som numera bor i Piteå har varit här nere i Västerås och jag har spenderat dagen med henne, två pizzor, en skön soffa och en massa skratt. Vi har diskuterat om jag borde byta lägenhet eller ej. Bestämmer jag mig för att byta så kommer jag att bo i en fin tvåa från och med februari. Då får jag till och med plats med alla mina böcker eftersom jag kan få in ytterligare fyra bokhyllor i bara vardagsrummet. Och jag kan få en egen läshörna. Och ett eget kontor. Ni hör ju själva vilken lycka det är. När jag skriver ner det på det här viset så förstår jag verkligen inte alls varför jag tvekar heller.

Så nyårslöften, har ni avlagt några sådana? Läslöften kanske? Jag har inte bundit upp mig till några löften som vanligt, jag väljer att ta året som det kommer istället. Just i år känns det mer aktuellt än någonsin. I år behöver jag ta det som det kommer. Lite börja om på nytt, 2012 tog musten ur mig ganska duktigt och i år behöver jag gör en hel del förändringar. Kanske är det nyttigt för mig att börja med en flytt?

Årets näst sista dag blev i alla fall en underbar läsdag för mig. Jag började med att läsa andra halvan av Sara Blaedels De bortglömda. Sen läste jag Mårten Melins Jag är världen och sist läste jag Alden Bells I dödsskuggans land. Den sistnämnda var en riktig överraskning. En bra sådan. Den boken var ju fullkomligt lysande. Ska skriva mer om den sen så fort jag får tillbaka min dator. Förhoppningsvis får jag den imorgon. 

Minus en dator, plus en iPad

Jag har undanhållit tre kalenderluckor från er, jag vet. Jag står tyvärr utan dator för tillfället eftersom den, likt halva bekantsskapskretsen, har fått virus. Inte samma typ av virus som bekantsskapskretsen, datorn snorar inte eller så, men däremot går den inte att starta. Har lämnat över den till kompetenta händer och diagnosen ser ljusare ut, men den behandlas fortfarande. Lille datorn.

In other news, jag fick en iPad i julklapp så jag är glad och jag ska försöka få igång den här i dagarna också. Om ni vet med er att det finns appar som jag absolut inte får missa så säg gärna till,  jag är stissig som ett litet barn och kan ungefär lika mycket om iPad som ett sådant.  

Jag hoppas att ni har haft en bra jul och att ni fick många hårda paket.

Julodyssé, lucka 23 - "Tales.."

Det är en ytterst trött bloggare som skriver till er nu. Om ens trött är ordet jag bör använda. Gissningsvis har jag passerat gränsen för vad trött är för länge sedan. Jag som tycker att jag planerar julen så bra varje år för att jag ska slippa stressa, men ändå så gör jag det alltid in i det sista i alla fall. Stressar alltså. Jag är inne på den sista timmen innan julafton och det här inlägget blir det sista jag lägger krut på idag. Jag längtar så enormt mycket efter sängen just nu.

 

Dagens film är en sådan som visade på TV när jag var liten och den visades alltid dagen innan julafton. Jag satt i soffan och tittade på djuren som dansade balett samtidigt som mina föräldrar julstökade runt omkring mig. Den filmen var mitt största tecken på att det snart var dags för tomten att hälsa på. Som jag trivdes. Jag blir helt varm inombords när jag ser klipp från den, hela min barndoms jular överväldigar mig.

 

Jag pratar om Tales of Beatrix Potter från 1971 som baseras på Beatrix Potters berättelser och henne själv. Reginald Mills regisserade denna balett och dansare från The Royal Ballet i London dansade till sir Frederick  Ashtons koreografi.

 

Det här är nostalgi på hög nivå och här kan ni titta på en del klipp från filmen.

 

Julodyssé, lucka 22 - "Everytime a bell rings..."

Kan ni förstå att det är julafton om två dagar? Jag har inte riktigt fått in det i skallen än, har inte hunnit tänka så långt, men jag togs ner på jorden ganska rejält idag när jag klämde in mig i ett stort shoppingcenter tillsammans med cirka en miljard andra människor som också skulle handla det sista inför julen. Jag har aldrig längtat så mycket efter att få slänga mig i en snödriva som då. Lyckligtvis snöade det ute så när jag till slut fick komma ut så jag vände mig upp mot himlen och välkomnade alla svalkande snöflingor i mitt varma stressade ansikte. Aldrig mer sådan shopping två dagar innan julafton.

 

Dagens film är ett svartvitt guldkorn från 1946 och som därmed har förtrollat folk i 66 år. Den har fått otaliga Oscarsnomineringar, blivit utsedd till den mest inspirerande amerikanska filmen någonsin och den är onekligen en av dem mest älskade och mest citerade julfilmerna jag vet. Hur många av er har inte någon gång hört den lilla flickan i famnen på sin far säga Everytime a bell rings an angel gets its wings? Det är liksom inte jul helt och hållet förrän jag har hört den repliken.

 

För er som inte redan har listat ut det så kan jag berätta att lucka 22 handlar om Frank Capras It's a wonderful life. George Bailey är mannen som alltid har offrat sina egna drömmar för att ta hand om andra och det har inte lönat sig så väldans. Slutligen tappar han allt hopp om livet och beslutar sig för att avsluta det med motivationen att han är värd mer död än levande på grund av en livförsäkring som hans familj kan använda, men han stoppas av skyddsängeln Clarence som visar honom hur livet i hans stad skulle ha sett ut om George aldrig hade funnits.

 

James Stewart spelar George, Henry Travers spelar Clarence och även Donna Reed och Lionel Barrymore kan ses i två av rollerna. Filmen är baserad på en novell från 1943 med namnet The Greatest Gift. Den skrevs av Philip van Doren Stern och fick liv för första gången som tvåhundra julkort som författaren gjorde när han inte lyckades hitta någon förläggare till sin berättelse.

 

Julodyssé, lucka 21 - "It's an amazing story"

Idag är det ju Domedagen om man nu väljer att tro på sådant, men det är även tre dagar före jul så många av känner nog av julstressen just nu. Därför tänker jag tipsa om en biofilm idag. En som jag ännu inte har sett eftersom den har svensk biopremiär idag, men den baseras på en bok som jag har läst och älskar.

 

Det är alltså Berättelsen om Pi som har premiär idag och jag har en känsla av att det är film som man faktiskt borde se i 3D för jag tror att den kommer vara ruggigt snygg. Visuellt mirakel, säger de i TV-reklamen. Mirakel vet jag inte, men den är nog minst visuellt enastående i alla fall. 

 

Suraj Sharma spelar Pi, Ang Lee har regisserat och Yann Martel har skrivit boken Berättelsen om Pi som filmen baseras på.

 

Ta lite paus, gå på bio innan jorden går under alternativt innan du julstresser sönder dig. Njut av den här fantastiska sagan.

Väntan.......

Lucka 19 kommer imorgon. Har inte haft tid att skriva idag och jag har inte varit smart nog att tidsinställa ett inlägg. Men som sagt, det kommer imorgon.

Julodyssé, lucka 18 - "He looks like every picture of Santa Claus I've ever seen"

1947 skrev Valentine Davies boken Miracle on 34th Street och samma år blev den filmatiserad. Filmen ifråga har samma namn som boken och den vann flera Oscars när det begav sig. Även om jag har sett den ett antal gånger så är det inte den adaptionen jag känner mest nostalgi för. Boken blev film även 1994 och den är den jag har sett mest. Davies roman och 1947 års filmmanus av George Seaton ligger som grund för 1994 års Miracle on 34th Street.

 

Dorey Walker anställer en äldre man, Kris Kringle, att spela tomte i köpcentret där hon arbetar. Barnen i New York börjar tro att han är den verkliga Tomten, men Doreys dotter Susan är skeptisk. När Kringle blir falskt anklagad för att ha slagit ner en man och hamnar i rätten så är det Susans vän, advokaten Bryan, som kämpar för att få honom frikänd. För att få honom att bli det så måste han inte bara bevisa att Tomten finns, han måste även bevisa att det är just Kringle som är Tomten. Men kan han få Susan att tro?

 

Underbara Richard Attenborough spelar Kringle, Mara Wilson spelar Susan, Dylan McDermott spelar advokaten Bryan och Elizabeth Perkins spelar Dorey Walker. En charmig julfilm där 1994 års version fungerar lysande, men 1947 års version är också väldigt värd att sätta sig ner och titta på nu i jul.

Tankar från en kontorsstol

Har ni perioder ibland när ni helt tappar läslusten? Stunder när hjärnan är smått överstimulerad och det enda man pallar är att exempelvis se på film eller TV istället för att läsa. Jag har haft en sån period den senaste månaden. Hektiskt inför jul. Tråkig MS. Jag har tittat på film i överflöd. Mest julfilmer i samband med julkalender. Mycket Harry Potter. Om och om igen. Jag har knappt orkat läsa en rad. Tills igår. Sara Blaedels De bortglömda låg och tittade på mig och när jag istället borde ha sovit så satt jag ihopkrupen i soffan och läste om kriminalinspektör Louise Rick och döda kvinnor i skogsområden.

Nu sitter jag på jobbet och längtar hem. Hem till soffan och till min bok. Det får gärna snöa flera decimeter utanför mitt fönster också. Storma lite. Det finns något i en snöstorm som lugnar mig. Blir så besviken varje gång jag går in på SMHIs hemsida och ser att det INTE finns någon varningsstatus över Västmanland. För jag går in på deras hemsida flera gånger om dagen. Och håller tummarna varje gång. Kanske är jag knäpp, men stormar av alla dess slag har alltid haft en lugnande effekt på mig. Åskstormar. Skyfall. Tornardoblåsiga dagar. Snöstormar. Det är något i respekten som Moder Natur kräver som gör mig ödmjuk och full av beundran. Jag ger efter. Kommer ner på jorden. Och kan slappna av.

Julodyssé, lucka 17 - "Bah! Humbug!"

Om en vecka är det julafton. Om exakt en vecka. Har ni köpt alla julklappar än? Det har inte jag, men snart så.

 

Årets sista julkalendervecka inleds med en film som är baserad på en bok från 1843. Boken har filmatiserats otaliga gånger, men den jag tänker fokusera på är en Oscarsbelönad animerad kortfilm från 1971 av Richard Williams. Filmen heter A Christmas Carol och boken heter detsamma och är självklart skriven av britten Charles Dickens. Jag minns inte riktigt var jag har sett just den här filmversionen, men jag känner igen den bäst av alla Dickens-filmatiseringar och den är nostalgi för mig. Ni har säkert andra favoritfilmatiseringar baserade på Dickens bok och jag uppmuntrar er att ta fram den ni gillar bäst och riktigt mysa ner er i soffan med den.  

 

Ni kan säkert berättelsen vid det här laget. Ebenezer Scrooge är en bitter och girig herre som får besök av sin avlidne kompanjon Jacob Marleys spöke och denne informerar Scrooge om att han kommer att få tre besök under julaftonsnatten: Ett av anden från gångna jular, ett av anden från nuvarande jular och ett av anden från kommande jular. Dessa tre har som uppgift att lära Scrooge en läxa så att han bättrar sig som människa och slipper gå samma öde till mötes som Marley.

 

Julodyssé, lucka 16 - "Lillen har fått snö i öggerna!"

Ja, det är väl ett jädrans tjat på mig som bara tar upp Astrid Lindgren hela tiden, men det är sista gången under kalenderns gång. Det lovar jag. Sist ut är tjejen som nog har betytt mest för mig av alla Lindgrens karaktärer. När jag var liten ville jag vara henne. Jag skaffade ett bälte med pinnar (läs: svärd) i och jag hade en egen livrem och jag älskade hennes självständighet och hennes mod. Jag tror dessutom att jag kände igen mig själv väldigt mycket i henne. Ronja Rövardotter. Jag byggde kojor i mitt väldigt Mattisskogenvänliga bostadsområde och låtsades att jag var Ronja som var ute på ett av sina skogsäventyr. Jag lekte att jag blev jagad av grådvärgar och vildvittror och att jag red på vildhästar och vilade på ängar fulla av vitsippor. Jag skrek vårskrik och ville rymma hemifrån med min bästa killkompis och bo i en grotta och jag ville vara ute i skogen och känna mig trygg där. En gång försökte jag till och med äta ägg som Ronja, men då fick jag skäll av mamma för så skulle man inte äta ägg.

 

Boken om Ronja kom 1981 och filmatiseringen var menad av regisseras av Olle Hellbom, men han avled 1982 och då bestämdes det att Tage Danielsson skulle ta över regin. 1984 kom filmen Ronja Rövardotter med Hanna Zetterberg i titelrollen.

 

Som Harry Potter så bjuder filmen på sagolikt vackra miljöer och vinterlandskapen är underbara. Därför hamnar filmen på min juliga nostalgifilmlista.

 

Julodyssé, lucka 15 - "We skip Christmas!"

Men fy på mig som helt glömde gårdagens lucka. Fy, fy. Dock är det trevligt att ni får två luckor idag istället, det är ju trots allt tredje advent så då är det läge att lyxa till det lite.

 

I lucka 15 finns en film som ger mig nästan samma gosiga känsla inombords som jag får när jag tittar på Ensam hemma 1, 2 från början av 1990-talet eller Ett päron till farsa firar jul från slutet av 1980-talet. Dagens film är inte fullt så gammal. Den är från 2004 och heter Julfritt på svenska, men Christmas with the Kranks på engelska. Joe Roth har regisserat den och filmen består av en rad etablerade och lysande amerianska skådisar som jag bara kan definiera som trygga och helt passande för denna familjekomedi. Tim Allen (som också spelar tomten i de tre julfilmerna The Santa Clause), Jamie Lee Curtis, Dan Akroyd, Felicity Huffman och Caroline Rhea för att nämna några. Filmen är baserad på en bok från 2001 av John Grisham och den heter Skipping Christmas.  

 

Christmas with the Kranks handlar om Luther och Nora Krank som säger adjö till dottern Blair som åker till Peru strax efter Thanksgiving och med detta bestämmer paret sig för att åka på en härlig solkryssning istället för att fira jul. Vad är poängen eftersom dottern ändå inte är hemma? På en helylleamerikansk förortsgatan där gemenskapen är påtaglig tas inte beslutet emot så särskilt positivt och grannskapet hetsar paret Krank till att åtminstone bli lite juliga, men de försöker stå emot så mycket de bara kan. Tills dottern ringer på julafton och meddelar att hon är på väg hem och förväntar sig en riktigt julig jul som de alltid har.

 

Som sagt, en familjekomedi som det osar jul om. Väldigt amerikansk, men väldigt varm och charmig. En film som jag kan se flera gånger om.

Julodyssé, lucka 14 - "And they call him, Sandy... Clawssss...!"

Jag kan omöjligt sätta ihop den här listan utan att göra mitt allra yttersta för att få ha Tim Burton med på den. Därför är dagens film The Nightmare Before Christmas från 1993. Jack Skellington är kung över Halloween Town, men är fruktansvärt uttråkad av sin högtid och en dag upptäcker han Christmas Town och gör sitt allra bästa för att förstå sig på den högtiden, men det går lite sådär.

 

Filmen är inte baserad på en bok som alla de tidigare filmerna i kalendern. Den är istället baserad på en dikt som Tim Burton skrev 1982 när han jobbade som animatör på Disney. Under åren växte tankar fram om att utveckla dikten till ett filmprojekt och elva år senare var en animerad skräckfantasymusikal ett faktum. Henry Selick har regisserat och Danny Elfman, som är känd för att ha gjort musiken till de flesta av Burtons filmer, har inte bara gjort musiken till den här utan han har även gjort ett par av rösterna som hörs. Bland annat Jack Skellingtons sångröst.  

 

Jag känner en väldigt stark kärlek till det mest som Burton gör och den här filmen är inget undantag. Hans fantastiska tolkningar av mörker och läskigheter är fenomenal och få gör fantasy så vacker som han. Edward Scissorhands, Sleepy Hollow, Big Fish och så den här då. Bara ett fåtal av filmerna som han har gjort och som jag älskar.

 

Se The Nightmare Before Christmas och njut av den svarta julhumorn som erbjuds!

Julodyssé, lucka 13 - "Fy Fabian, vad gla' jag är!"

Glad lucia till er alla!!! Hoppas att ni har tittat på luciatåg och ätit lussebullar och pepparkakor och druckit glögg och julmust i överflöd idag. Jag har mest ätit lussebullar, men det lär jag inte dö av. Är det något jag kan stoppa i mig massor av så är det lussebullar. Oj, så gott det är.  

 

Vi kör lite svenskt. Igen. Skräll, vi pratar Astrid Lindgren. Igen. Men det kan inte hjälpas, hon är en stor del av min barndoms jular. Den här gången gäller det världens starkaste tjej, Pippi Långstrump. Ni har nog säkerligen redan en egen relation till den här lilla damen, så jag går inte in närmare på hennes som karaktär.

 

Dagens nostalgi gäller i alla fall böckerna från 1940-talet om Pippi samt filmerna och TV-serien som är regisserade av Olle Hellbom där Inger Nilsson spelar den tofsprydda rödtotten. Först kom TV-serien 1969 som fick heta Pippi Långstrump kort och gott. I 13 avsnitt kunde man följa henne och Tommy och Annika på äventyr och ett avsnitt heter passande nog just Pippis jul. 1970 kom sedan två långfilmer av Hellbom, På rymmen med Pippi Långstrump och Pippi Långstrump på de sju haven, och 1973 klippte man om den tidigare TV-serien till en långfilm som fick heta Här kommer Pippi Långstrump.

 

För mig är Hellboms film/TV-Pippi den rätta Pippi. Jag kommer nog aldrig att kunna acceptera henne spelad av någon annan än Nilsson. Jag har emellertid märkt att jag har svårt att inte känna mig lite sorgsen nu när jag ser på filmerna och serien i vuxen ålder. Jag antar att mitt perspektiv har förändrats en hel del sen jag var liten och nu ser jag istället en ensam flicka hellre än en tuff tjej som kan själv. Men glöm att jag skrev det nu och titta själva istället och njut för det är underbart också.

Julodyssé, lucka 12 - "To dungeons deep and caverns old"

Det var ju ingen slump att jag valde att skriva om Sagan om ringen-trilogin igår, men det kanske ni förstod. Jag värmde upp er lite inför dagens film som jag ännu inte har sett i skrivande stund, men ska se ikväll.

 

Japp, jag menar naturligtvis Hobbit: En oväntad resa som har biopremiär idag. Den första delen av tre i den redan filmade trilogin som baseras på J. R. R. Tolkiens Bilbo från 1937. Del två, Hobbit:  Smaugs ödemark,  kommer nästa december och trean, Hobbit: Bort och hem igen, kommer redan i juli 2014 som det ser ut idag. Peter Jackson står självklart för regi och skådisarna från Sagan om ringen-trilogin återkommer också. Martin Freeman spelar rollen som Bilbo.

Tre års förlängd Tolkien-njutning. Och oj, vad jag ska njuta ikväll när jag ser den på bio.

Julodyssé, lucka 11 - "Nobody tosses a dwarf!"

Jag kanske tjatar en smula om filmserier nu, men jag kan inte dra en lista över mina julnostalgiska filmer utan att nämna Sagan om ringen-trilogin. Jag förknippar dem helt och hållet med juletiderna på min gamla folkhögskola som jag pluggade film på i samma veva som den här trilogin kom på bio. Alla tre har haft biopremiär i december och inför releasen av den andra och tredje filmen så samlades jag och min filmklass i vår egna biograf och där toknördade vi filmerna innan den som skulle komma på bio. Både de i normalversion och de i förlängd version. Och sen gick vi på riktig bio och såg den nya. Folkhögskolan låg mitt bland de halländska åkrarna så vi var ganska isolerade och när det var riktig midvinter och elen dog så samlades vi i något av de studenthem vi bodde i och så tände vi ljus och roade oss så mycket vi kunde utan el och så betraktade vi stormen utanför. Julmys på hög nivå!

 

Filmerna är följande:

Sagan om ringen: Härskarringen (2001)

Sagan om de två tornen (2002)

Sagan om konungens återkomst (2003)  

 

De är naturligtvis baserade på J. R. R. Tolkiens underbara boktrilogi Sagan om ringen (1954), Sagan om de två tornen (1954) och Sagan om konungens återkomst (1955). Peter Jackson står för regin i samtliga filmer och Viggo Mortensen, Elijah Wood, Sean Astin, Ian McKellen, Orlando Bloom och Cate Blanchett är bara en bråkdel av alla skådisar som kan ses i dem.  

 

Julodyssé, lucka 10 - "Pilutta dig!"

Eftersom det är Nobeldagen idag så har jag valt att skriva om något svenskt. Om filmer med litterära förlagor skrivna av en kvinna som borde ha fått litteraturpriset under sin livstid. Enligt mig. Jag skrev om henne i lucka 5, men hon förtjänar mer uppmärksamhet än så eftersom hennes verk har haft så stor plats under min uppväxt. Jag menar förstås Astrid Lindgren och den här gången handlar det om Madicken.

 

Madicken bor på Junibacken med sin lillasyster Lisbeth, sina föräldrar och jungfrun Alva. Deras grannar är den fattiga familjen Nilsson där tonårssonen Abbe är Madickens hemliga kärlek. I sann Astrid Lindgren-anda är det hyss av olika slag som är centrala i berättelsen om Madicken.  

 

Under hösten och vintern 1979 visades TV-serien om Madicken och i december samma år kom den första filmen som fick namnet Du är inte klok, Madicken. Nästföljande år klipptes serien om och blev den andra filmen om Madicken och fick namnet Madicken på Junibacken. Vad som tyvärr inte fick komma med i den filmen var Junibackens jul och det är väl främst det avsnittet som sätter fart på julnostalgin för mig. Det avsnittet finns att se här, men man kan gott titta på långfilmerna också, tycker jag.

 

Filmerna är baserade på böckerna om familjen på Junibacken: Madicken från 1960 och Madicken och Junibackens Pims från 1976. Julberättelserna om Madicken och lillasystern Lisbeth har också getts ut som böcker och heter Titta Madicken, det snöar från 1983 och Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken från 1993. Ilon Wikland har dessutom illustrerat böckerna. Tummen upp för det!

 

Mer Astrid-kärlek till folket!